eurel

Données sociologiques et juridiques sur la religion en Europe et au-delà

Tweeter Rss

Accueil > Suède > Pour en savoir plus > Repères bibliographiques

Repères bibliographiques

Histoire

AHRÉN, Kyrkomöte och synodalförfattning – en studie i svensk kyrkoförfattningsdebatt 1827-1865. Lund : 1956. Le synode et sa constitution – une étude du débat suédois sur l’Eglise et la constitution (...)

AHRÉN, Kyrkomöte och synodalförfattning – en studie i svensk kyrkoförfattningsdebatt 1827-1865. Lund : 1956.
Le synode et sa constitution – une étude du débat suédois sur l’Eglise et la constitution 1827-1865

AHRÉN, Riksdagen, kyrkomötet och kyrkans bekännelse i svensk kyrkorättslig tradition. Lund : 1964.
Le Parlement, le synode et la doctrine de l’Eglise dans les traditions juridiques suédoises

AHRÉN & EKSTRÖM, Kyrka i ett pluralistiskt samhälle. Stockholm : 1995.
L’Eglise dans une société pluraliste

ANDRÉN (ed.), Sveriges kyrkohistoria 3 – reformationstid. Stockholm : 1999.
Histoire de l’Eglise de Suède – le temps de la Réforme

BEXELLL (ed.), Sveriges kyrkohistoria 7 – folkväckelsens och kyrkoförnyelsens tid. Stockholm : 2003.
Histoire de l’Eglise de Suède - le temps de l’hésitation du peuple et du renouveau de l’Eglise

BROHED, Stat – religion – kyrka. Klippan : 1973
Etat, Religion, Eglise

BROHED (ed.), Sveriges kyrkohistoria 8 – religionsfrihetens och ekumenikens tid. Stockholm : 2005.
Histoire de l’Eglise de Suède – le temps de la liberté de religion et de l’oecuménisme

EKSTRÖM, Svenska kyrkan – historia, identitet, verksamhet och organisation (5th ed). Stockholm : 2005.
L’Eglise de Suède : histoire, identité, rôle et organisation

GUSTAFSSON, Svensk kyrkohistoria (7th ed). Helsingborg : 1986.
Histoire de l’Eglise de Suède

HELLSTRÖM, Vägar till Sveriges kristnande. Stockholm : 1996.
Les voies de la christianisation de la Suède

JARLERT (ed.), Sveriges kyrkohistoria 6 – romantikens och liberalismens tid. Stockholm : 2001.
Histoire de l’Eglise de Suède – le temps du romantisme et du libéralisme

LENHAMMAR (ed.), Sveriges kyrkohistoria 5 – individualismens och upplysningens tid. Stockholm : 2000.
Histoire de l’Eglise de Suède – le temps de l’individualisme et des Lumières

MONTGOMERY (ed.), Sveriges kyrkohistoria 4 – enhetskyrkans tid. Stockholm : 2002.
Histoire de l’Eglise de Suède – le temps de l’unité de l’Eglise

NILSSON (ed.), Sveriges kyrkohistoria 1 – missionstid och tidig medeltid. Stockholm : 1988.
Histoire de l’Eglise de Suède – le temps de la mission et les débuts du Moyen-Age

PERNLER (ed.), Sveriges kyrkohistoria 2 – hög- och senmedeltid. Stockholm : 1999.
Histoire de l’Eglise de Suède – Haut Moyen-Age et fin du Moyen-Age
Practise of Baptism – Studies of the Örebro Parish 1710-1910.

THIDEVALL, Kampen om folkkyrkan – ett folkkyrkligt reformprograms öden 1928-1932. Stockholm : 2000.
Les difficultés de l’Eglise nationale – le sort du programme de réformation de l’Eglise nationale 1928-1932

4 octobre 2012

Le droit des religions

EDQVIST, Från kyrkolag till kyrkoordning. Stockholm : 2000. Des lois de l’Eglise aux règlements de l’Eglise
EDQVIST & al., Kyrkoordning för Svenska kyrkan med kommentarer och angränsande (...)

EDQVIST, Från kyrkolag till kyrkoordning. Stockholm : 2000.
Des lois de l’Eglise aux règlements de l’Eglise

EDQVIST & al., Kyrkoordning för Svenska kyrkan med kommentarer och angränsande lagstiftning (2nd ed.). Stockholm : 2005.
Les règlements de l’Eglise de Suède, avec commentaires et lois voisines

EKSTRAND, Folkkyrkans gränser – en teologisk analys av övergången från statskyrka till fri folkkyrka. Stockholm : 2002.
Les frontières de l’Eglise nationale - une analyse théologique du passage de l’Eglise d’Etat à une Eglise nationale libre

EKSTRÖM, Makten över kyrkan – om Svenska kyrkan, folket och staten. Stockholm : 2003.
Le pouvoir sur l’Eglise – à propos de l’Eglise de Suède, du peuple et de l’Etat

Folklig förankring – demokrati i Svenska kyrkan. Festskrift till Bengt Kindbom. Stockholm 2000.
Fondement national - la démocratie dans l’Eglise de Suède

FRIEDNER Lars, "État et Églises en Suède", in ROBBERS Gerhard (ed.), État et Églises dans l’Union européenne, 2e éd., Baden-Baden, Nomos, 2008 (texte actualisé en avril 2010), p. 579-596.

FRIEDNER Lars, "Law and Religion in the Workplace – Sweden”, in RODRÍGUEZ BLANCO Miguel (ed.), Law and religion in the workplace, Proceedings of the XXVIIth annual conference of the European Consortium for Church and State Research, Alcalá de Henares, 12-15 November 2015, Granada, Comares, December 2016, p. 373-378.

GÖRANSON, Svensk kyrkorätt – en översikt. Stockholm : 1993.
Règlements de l’Eglise de Suède, un parcours

LUNDBORG, Var är församlingen ?. Stockholm : 2005.
Où est la congrégation ?

ROBBERS (ed.), State and Church in the European Union (2nd ed). Baden-Baden : 2005.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (ed.), Samfunden och bidragen. Stockholm : 2006.
Les communautés religieuses et le financement par l’Etat

SCHÖTT, GÖRANSSON & HINN, Kyrkolagen – en kortfattad kommentar. Göteborg : 1992.
La loi sur l’Eglise de Suède - un bref commentaire

SELANDER (ed.), Rättsteologi – ett seminarium för inventering och analys. Lund : 2003.
La théologie de la loi – un séminaire d’inventaire et d’analyse

STRANDBERG, Präst och kyrkoråd. Lund : 1974.
Le clergé et les conseils de paroisse

4 octobre 2012

Sociologie des religions

AHLSTRAND & GUNNER (ed.), Guds närmaste stad ? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm, 2008 La ville la plus proche de Dieu ? Etude de (...)

AHLSTRAND & GUNNER (ed.), Guds närmaste stad ? En studie om religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm, 2008
La ville la plus proche de Dieu ? Etude de l’importance des religions dans une ville suédoise aux début des années 2000

AHLIN, Pilgrim, turist eller flykting ? En studie av individuell religiös rörlighet i senmoderniteten. Eslöv : 2005.
Pélerin, touriste ou réfugié – une étude des mouvements religieux individuels dans le modernisme contemporain

BÄCKSTRÖM & al, Religious Change in Northern Europe. The Case of Sweden. From State Church to Free Folk Church. Final Report. Stockholm : Verbum, 2004.
Rapport final d’une étude de sociologie religieuse sur le passage du système d’Eglise d’Etat vers de nouvelles relations entre l’Etat et les Eglises.

BROMANDER, Medlem i Svenska kyrkan. En studie kring samtid och framtid, Verbum : Stockholm, 2005
Membre de l’Eglise de Suède – une étude du résent et du futur. Etude de sociologie religieuses concernant les membres de l’Eglise de Suède.

BROMANDER, Rum för röster – sociologiska analyser av musiklivet inom Svenska kyrkan, som det uppfattas av kyrkobesökare, kyrkomusiker samt kyrkokorister. Stockholm : 2002.
De la place pour les voix – étude sociologique de la vie musicale dans l’Eglise telle qu’elle est perçue par les visiteurs, les musiciens et les choristes d’Eglise

BROMANDER, Utträden som utmanar – analys av de processer som leder till utträde ur Svenska kyrkan. Uppsala 2003.
Contester les "sorties d’Eglise" – une analyse du processus amenant à quitter l’Eglise de Suède

BÄCKSTRÖM, Från statskyrka till fri folkkyrka – en religionssociologisk, tjänsteteoretisk och teologisk analys inför förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten år 2000. Stockholm : 1999.
De l’Eglise d’Etat à l’Eglise nationale libre – une anlyse à partir de la sociologie des religions, de la théorie de l’aide et de la théologie, du "désétablissement" de l’Eglise de Suède en 2000

BÄCKSTRÖM, Svenska kyrkan som välfärdsaktör i en global kultur – en studie av religion och omsorg. Stockholm : 2001.
L’Eglise de Suède acteur de l’aide sociale dans une culture globale - étude de la religion et de la relation d’aide

DAVIE, Religion in Modern Europe – a Memory Mutates. Oxford : 2000.

DAVIE & al., Predicting Religion – Christian, Secular, and Alternative Futures. Ashgate : 2003.

GUSTAFSSON & PETTERSSON ed., Folkkyrkor och religiös pluralism – den nordiska religiösa modellen. Stockholm : 2000.
Eglises nationales et pluralisme religieux – le modèle religieux nordique

JEPPSON GRASSMAN, Frivilligt socialt arbete i kyrkans hägn – en studie av den religiöst inspirerade frivilligheten i en kommun. Stockholm : 2001.
Travail social bénévole dans l’Eglise - une étude des volontaires d’inspiration religieuse dans une communauté

LINDGÄRDE ed., Tradition, sammanhang och uppbrott. Stockholm : 2006.
Tradition, cohérence et départ

LÖWENDAHL, Religion utan organisation – om religiös rörlighet bland privatreligiösa. Eslöv : 2005 .
Religion sans organisation – sur les mouvements religieux parmi les personnes ayant une affiliation religieuse privée

PETTERSSON, Kvalitet i livslånga tjänsterelationer – Svenska kyrkan ur tjänsteteoretiskt och religionssociologiskt perspektiv. Stockholm : 2000.
La qualité dans la relation de service à vie – l’Eglise de Suède dans la double perspective de la théorie de la relation d’aide et de la sociologie des religions

SJÖBÖRG, Bibeln på mina egna villkor – en studie av medierade kontakter med Bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet. Uppsala : 2006.
La Bible comme je veux – une étude des contacts avec la Bible via les médias, avec une intérêt partulier pour les jeunes et Internet

SJÖDIN, Mer mellan himmel och jord ? En studie av den beprövade erfarenhetens ställning bland svenska ungdomar. Stockholm 2001.
Plus entre le ciel et la terre – une étude de l’attitude rencontrée chez les jeunes Suédois

SKOG. ed., Det religiösa Sverige – gudstjänst- och andaktsliv under ett veckoslut kring millennieskiftet. Örebro : 2001.
La Suède religieuse - Livre d’office religieux et livre de prières pendant un week-end proche de la fin du millénaire

4 octobre 2012